Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Många mil...,

Publicerad 2020-07-08 17:49:51 i Allmänt,

(null)
Klockan halv två på natten 
(null)
Brakkåfallet
(null)

(null)

(null)
Vitsipporna blommar nu
(null)

(null)

(null)

Ännu en dag med bilåkande, idag blev det 30 mil. Lite drygt men naturen är ju helt fantastisk. Verkligen mäktig! 
Vi åkte Stekenjokksvägen ända ner till Trappstegsforsarna. På vägen gjorde vi en avstickare till Brakkåfallet som ligger precis innan Blåsjön. Vi åt våra mackor när vi kommit in på den lappländska sidan av Stekenjokk. Sen stannade vi i Klimpfjäll på Klimpfjällsgården. Jag och Jeanette drack en jättegod öl från Gäddede. Tomas åt en macka och drack kaffe. 
Färden gick vidare mot Saxnäs och Trappstegsforsarna. Mycket sevärt. 
Där vände vi och körde Vildmarksvägen tillbaka. Man ser det på ett annat sätt när man kommer från ett annat håll. 
Tomas passade på att bada i iskallt vatten och inte var det varmt i luften heller. 
Vi tänkte äta på Fjällripan i Blåsjön, men det var fullbokat så vi fick åka hem. Det blev ugnsstekt röding med potatismos och sallad. Gott!
(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)



Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela