Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Har beredskap, men lugnt än så länge

Publicerad 2020-06-01 22:17:13 i Allmänt,

Haft en trevlig dag på CT:n, fick en extra beredskap, kvällen  har varit lugn. Efter jobb tog jag ut den här trötta kroppen på en kortare uppvärmningsrunda och sen 10 korta backar på Sankt Hans backar. Måste försök motionera i alla fall nästan alla dagar. 
Det mesta av kvällen har går åt till att gå igenom lördagens Lundarunda. Känns bra att vara förberedd. Man kör alltid fast på något ändå. 
Nu ska jag sova och hoppas att jag slipper bli inringd i natt. 
(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela