Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Njuter av solen

Publicerad 2020-06-03 19:18:25 i Allmänt,

Sitter på balkongen. Klockan är tio över sju och snart försvinner solen bakom hustaket. 
Kvällen går så fort. Gick hem lite tidigare från jobbet. Kände inte för att springa, det blåste för mycket för att cykla och gymmet lockade inte. Men jag kände att jag måste göra något. Så jag gick ut och gick. Det blev nästan en mil, handlade på Fäladstorget på vägen hem. 
Tomas kom hem samtidigt, jag fixade maten, Chile sin carne och han gjorde sallad. 
Jag åt härute på balkongen, när man jobbar vill man ta reda på varje chans att vistas ute i solen och vid den här tiden är det lagom varmt också. Sen har jag druckit kaffe och lyssnat på min ljudbok. Har börjat lyssna på en ny nu. Tips från Emelie, sju systrarna av Lucinda Riley. Tror att jag somnade och vaknade till av min egen snarkning. 
Ska vattna nu och sedan lyssna på senaste Coronanytt. 
(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela