Så sorgset
Min yngsta bror är död. Han blev 57 år. Han har missbrukat störrre delen av sitt liv. Min syster ringde och berättade att han avled i går. Man misstänker i alla fall inget brott. Förhoppningsvis avled han i sömnen. Hans kropp har under en längre tid varit
i mycket dåligt skick. Det är inte så länge sedan jag pratade med honom. Han hade ringt mig på messenger, han hade inte mitt telefonnummer. När han sen fick det sa han:"Du ska inte tro att jag kommer att ringa dig varje dag bara för det".
Han ringde inte, men jag är glad att jag hann prata med honom. Det var flera år sedan sist.
Jag skulle nog inte ha känt igen honom, det var 30 år sedan jag såg honom.
Han har två fina döttrar, han hade ett så fint hus i Särna. Han var en duktig snickare. Men drogerna styrde över hans liv. Och vi visste vi andra att de skulle ta hans liv om inte ett under skulle ske.
För mig är han ändå den lillebror som dök upp på alla kort när jag hade fått min äldsta dotter. Det fanns också ett tag då vi hade en viss kontakt. Han fick många möjligheter att börja ett nytt liv och komma ifrån drogerna men de var starkare än
honom. Peter vila i frid.
