Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Inte herre över mina tankar...

Publicerad 2020-09-22 07:25:55 i Allmänt,

Såg sista avsnittet av bron igår kväll. Jag skulle vilja att den fortsatte men är ändå glad att det är slut. Den har påverkat mig så att jag tänker på den nästan hela tiden. Sover dåligt, drömmer om hemska saker. Ser de hemska bilderna framför mig. Så i framtiden...inga hemska filmer, inga hemska serier. 
Nu kan jag börja med normala kvällar igen. 
Lösa korsord i ICAKURIREN. se feelgoodfilmer. 
En ny dag framför mig. Har inte bestämt vad jag ska göra. Ser på Nyhetsmorgon, mest elände. Just nu pratar man om gängkriminalitet och alla dessa skjutningar. 
Vet inte om jag ska gå ut med gamla arbetskamrater i kväll , träna i Skrylle eller bara ingenting. 
Vi får se, träna bör jag också.....


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela