Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Tisdagsmorgon i början av augusti

Publicerad 2021-08-03 08:17:05 i Allmänt,

Grå morgon, väderappen säger att det är 14 grader ute. Ser TV 4 Nyhetsmorgon, retar mig som vanligt på reklamen men tycker ändå att de är roligare att se på än TV 1. 
Vaknade tidigt låg och lyssnade på min ljudbok, gick upp strax efter sju. 
Kunde inte somna igår heller, hela kvällen hade jag en oro i kroppen. Fattar inte vad det är med mig. Tillbringade en tråkig eftermiddag härhemma igår. Mannen i mitt liv lyste med sin frånvaro, träffade honom inte förrän jag själv kom hem på kvällen efter att ha träffat Gunilla, vi delade en pizza på VED. sen drack vi ett glas champagne på Lenoteket. Det var roligt att träffa henne igen. 
Så vi sliter inte direkt på varandra, Tomas och jag. 
Igår kväll såg jag två filmer på raken på Netflix, vet inte om det har hänt tidigare ( det har det nog)
Planer för dagen då? Vi ska passa Belle en stund medan mamman tränar, pappan är ute och fiskar. 
Skrylle står på listan sen. Ska jogga 5 km. Basta sen kanske…de har äntligen öppnat bastun. 
Jag vill känna mig glad 🙂, varför gör jag inte det? Tror att det fattas några substanser i hjärnan. Det finns inget som förklarar varför jag inte känner mig tillfreds med livet. Jag försöker förstå varför. Har antagligen för lite att göra. Jag behöver nog  vara sysselsatt hela tiden. Det är då min kropp mår bäst. Förr kunde jag alltid råda bot på mitt missmod genom att springa en runda. 
Ska snart sätta igång med att bädda och fixa härhemma. 
(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela