Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Hemma igen…

Publicerad 2021-06-27 21:39:33 i Allmänt,

Vi åkte från Sjöatorp strax innan halv tio. 
Inte så mycket trafik, vi valde att köra över Osby på vägen hem. Packade upp. Vi hade tänkt träffa lilla Belle men hon skulle till Ystad och bada. Blev otroligt rastlös härhemma. Åkte och handlade lite matsäck till i morgon. Ska vandra med Karolina och Dervla. 
Sen föreslog Tomas att vi skulle åka till Järavallen och sen bada i Barsebäckshamn. Så det gjorde vi, jag joggade, han powerwalkade. Sen bad i hamnen. Solen hade kommit fram nu och det var riktigt skönt. Och jag mådde mycket bättre. Han känner mig väl och vet att jag behöver röra mig. 
Lämnade en liten chokladask till Lennart och Erika för att vi lånat stugan. Tomas åkte och tvättade bilen. 
Satt en liten stund i solen, lagade sen mat. Efter maten kaffe  med glass, bara jag, inte Tomas han är otroligt duktig på att hålla sig ifrån söta saker. 
Fotboll på TV. Jag tittar inte så mycket, lyssnar på min ljudbok. " Den sorglöse samariten". 
(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela