Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

4 mars.

Publicerad 2021-03-04 21:28:55 i Allmänt,

Den här dagen har jag inte hunnit med så mycket av det jag " måste" göra. 
Ringde till Julia och hörde om jag kunde komma ut till henne. Det kunde jag så jag joggade min runda, hoppade styrketräningen och körde till Kävlinge. Emma var också hemma från skolan, var på bättringsvägen från sin förkylning. Vi åkte och handlade en kombinerad lunch/ frukost. Sen satt vi och pratade. Spelade kort. Lärde Emma att lägga patiens. Åkte sedan förbi Mätaregränden, passade Belle medan Oscar tränade. 
Ganska trött när jag kom hem och lagade mat till oss. Tomas som fick sin  Covid-19vaccination i går blev sjuk med feber och influensaliknande symptom. 
Så det har varit en lång dag idag med. I morgon ska jag orientera med Anki i Skrylle. 
Känner mig utsliten efter min lediga vecka. Har sovit dåligt. Dessutom är det jobbigt att passa barn även om det är jätteroligt. 
Ska sova nu 😴💤💤💤💤

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela