Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Firat svärmor

Publicerad 2021-03-20 20:09:40 i Allmänt,

Vaknade som vanligt tidigt. Dammsög, bäddade sängen, fixade salladen som vi skulle ha med oss till Erika. 
Vi åkte och hämtade tårta på Ramklints, köpte baguetter på Coop, blommor på torget. 
Tomas lämnade av mig hos Erika och Lennart, han åkte sen för att passa Belle medan föräldrarna tränade. 
Hjälpte till med pajer, skalade räkor. 
Kl 13 kom gästerna. 
Det blev en trevlig eftermiddag. Vi kom hem strax efter sex. 
Har lyssnat färdigt på min ljudbok: Diamantrosen av Lucinda Riley. Det är som att skiljas från en vän när boken tar slut. 
Vet inte om jag ska lyssna på patient 67 av Dennis LeHane. Har läst den tidigare och förstod den inte. Mitt förslag till Dervla, Karolina och Kristiina var att vi skulle bilda en bokcirkel. Skulle vilja att någon annan läste boken och att vi kunde diskutera den. 
Vi ska ha första träffen på Zoom på onsdag. 
Ser på en halvdålig film. Har beredskap i morgon. Känns lite konstigt eftersom jag jobbar så sällan. 
(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela