Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Tidig tisdagsmorgon

Publicerad 2021-03-16 07:26:45 i Allmänt,

Sovit dåligt, har vaknat flera gånger. Vaknade sedan när Tomas gick upp och har försökt somna om. Känner mig lite sjuk också, bara en vag sjukdomskänsla 
Ska ändå vandra med Anki idag. Måste ta bättre vara på livet. Inte låta gnälliga tankar ta över. Livet blir inte alltid som man tänkt sig. Det är så många tankar som far runt i huvudet. Är så kluven när det gäller jobbet. Mer och mer blir man "utanför" bl.a för att jag jobbar halvtid. Att snart finns det inga "gamlingar" kvar. Det är mina tankar och min känsla. Jag gillar mina arbetskamrater, de unga som börjat hos oss är trevliga. Men...faktum kvarstår jag är typ 30-40 år äldre. Nej nu ska jag ta mig an den här dagen. Det är ju vad jag gör den till, om den blir bra eller dålig. 
(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela