Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Torsdag och bara en ledig dag kvar nu....

Publicerad 2021-05-27 19:48:59 i Allmänt,

Och i helgen är jag förstås ledig. Vad har jag gjort idag då? Sprang en runda utom dammarna, kanske 8 km och körde ett av mina korta styrketräningspass efteråt. Cyklade och hämtade Belle kl två. Tomas passade henne medan jag var på styrelsemöte. 
Johanna hämtade Belle vid halvsju. Efter det gjorde jag inget. Har tittat på en film, Mothers day. Den var väl så där. Pratat i telefon med Gerd, hur ska det lösa sig med Norrlandsresan. Kanske kan Niclas ta semester tidigare, det vore det bästa alternativet. 
Klockan är inte ens tio men jag har inget att göra. Vill inte se mer TV. Vet inte om jag vill lyssna på min deprimerande ljudbok. 
Tänker att jag måste lyssna klart på den. 
"Att föda ett barn" heter den. Kristina Sandberg har skrivit den. Det är en trilogi, men den här boken måste bli bättre annars fortsätter jag nog inte med de andra två. 
(null)




Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela