Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Sjukt trött på att åka tåg.

Publicerad 2021-10-17 20:01:51 i Allmänt,

15:27 lämnade vi Ö-vik. Glömde våra mackor i Jeanettes kyl. Så vi fick handla på tåget. 
Tiden går så sakta. Vi ska vara framme i Stockholm någon gång efter halv tio. Vårt 🚂 går sedan efter kl elva. 
Har löst korsord, läst ICAKURIREN. Lyssnat på ljudbok, mår illa. Vill inte mera, jag vill komma hem. Vill se vårt nya barnbarn, vill sova i min egen säng. Blir en tuff dag i morgon. Tänker att jag duschar hemma och äter frukost och går sen till jobbet. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela