Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Torsdag 23 september

Publicerad 2021-09-23 20:31:51 i Allmänt,

Börjar känna av min oträning nu. Jag brukar inte träna så mycket när jag jobbar men den här veckan har varit extremt dålig. Har varit ute på restaurang två gånger, i måndags och ikväll. I tisdags gick jag en runda med Anki. Igår gjorde jag absolut ingen träning och inte idag heller. 
Mår dåligt av min oträning. Måste skärpa mig. Är ledig nästa vecka, har beredskap hela helgen. När jag inte rör mig och bara vräker i mig onyttigheter så känner jag mig som en stor koloss. 
(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela