Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

19 april

Publicerad 2022-04-19 11:20:06 i Allmänt,

Om två dagar är Emelie, Jakob och Arthur här. Det ska bli så roligt. Det är något att se fram emot. Vad har jag hittills hittat på denna tisdagsmorgon? Vaknade innan klockan ringde. Pratade lite med Emelie, åt frukost, cyklade till Actics ATC OUTDOOR pass som är klockan sju på morgonen. 
Cyklade hem. Drack kaffe. Åkte och postade materialet till IVO. 
Har gått en runda med Lykke som nu sover i sin vagn och jag sitter i solen. 
Låter som en normal dag, ändå är den så onormal. Du finns inte här hos mig Tomas. Det är en jämn vecka och då skulle du ha jobbat. Men vi hade setts på morgonen och vi hade setts till kvällen. Du hade sett fram emot att träffa lille Arthur. Vi hade gått ut på lekplatsen med Belle. 🥲. Varför? 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela