Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Fortfarande skärtorsdag

Publicerad 2022-04-14 22:04:16 i Allmänt,

Som jag sagt innan, dagarna känns så långa. Jag vaknar tidigt. Sover ofta ganska dåligt. Men på något sätt fungerar jag ändå. 
Julia och Emma sov över. Belle kom vid niotiden. Oscar och Jonte bytte sedan min toalettstol. Den gamla " tjöt" ibland. 
Nu blev det inte riktigt till min belåtenhet, något konstigt med sitsen. Får hoppas att de fixar det. Sen passade vi både Belle och Lykke en stund. Oscar hämtade Lykke. Vi tog bussen till stan med Belle. Träffade Niclas på Espressohouse där vi fikade tillsammans. 
Tände ljus i domkyrkan. För Tomas och för andra nära som inte finns med oss. 
Jag, Belle och Emma åkte bussen till Mätaregränden. Niclas och Julia tog bilen upp. 
Erika hälsade på en stund ikväll. Som vanligt talar vi om Tomas. Hur det kunde bli så här? Borde vi ha sett det? Förstått hur dåligt det var när han låg inne på Psyk.
Resten av kvällen har jag sett på TV. Är förundrad över att jag kan se på TV och att kvällarna går ganska bra. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela