Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Söndag

Publicerad 2022-08-21 21:28:42 i Allmänt,

Vi kom  iväg tjugo i åtta i morse. Frukosten på det här hotellet var mindre bra. Man hade rostat mackorna flera timmar innan. Mulet idag och inte alls så varmt. En helt annan natur idag. Liknade Skåneleden lite. Inte så många backar heller. 
Flera stopp i dag med. Skönt att lufta fötterna. Vi kom till Zubiri tidigt. Vi valde att gå upp och duscha istället för att gå ut och äta. Då drabbades vi återigen av att alla restauranger var stängda, det vill säga köket hade stängt. Så ingen mat.  Fanns ingen mataffär heller som var öppen. Vi bokade bord på ett närliggande hotell. Där kunde vi äta pilgrimsmenyn. Kl 19. Ungefär samma som igår. Billigt och helt ok. 15 euro. 
Vi träffade en svensk kvinna som åt med oss. Charlotte hette hon och var från Göteborg. Men bodde i Falkenberg i svärföräldrarnas sommarstuga i väntan på att få bygga sitt hus  i Varberg. 
Tillbaka till hotellet och snart ska jag sova. 
(null)

(null)

(null)

(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela