Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

27:e december

Publicerad 2022-12-27 06:51:30 i Runningforward.blogg.se,

Ligger kvar i sängen. Vill inte gå upp. Vill stanna kvar här. Ska orientera i Skrylle med Anki och Magnus idag. 
I går var jag på Järavallen med Dervla och Karolina. Vi gick en runda och tog några geocache. Det var roligt att träffa dem. Sen satt jag mest i soffan  Bestände mig för att radera bilder i min telefon. Nu är 2016 klar, vet inte hur lång tid det tog, det var mycket tidskrävande. Måste göra det, det är fullt i "molnet". Ganska jobbigt att titta på dubbletter och dåliga bilder när man ska visa bilderna för någon.. 
Nu går jag upp, till en ny dag, bara jag kan göra den så bra som möjligt, men varför, varför lämnade du oss Tomas. När jag tittar igenom bilderna så ser jag en glad Tomas på de allra flesta bilder. 
(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela