Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Fortfarande tisdag 27 december

Publicerad 2022-12-27 16:30:04 i Runningforward.blogg.se,

Har orienterat med Anki och Magnus. Vi hade tur med vädret. Det var en ganska lätt bana. Vi fikade efteråt. Trots att solen sken så blev man lite nedkyld. Har inte gjort något alls sen. Raderar bilder på telefonen. Har nästan blivit manisk. Är rädd att jag raderar sånt jag kanske vill ha kvar. 
Nu sitter jag i mörkret i lägenheten. Jag tycker att livet är tungt och sorgligt. Mår så dåligt att tänka på Tomas. Vet att jag har mycket bra runt omkring mig, men det är så svårt att vara positiv. 
Har beställt en ny vinterjacka, en gul Didricksson. Kändes lite bra att få handla…men nu känns det mest som slöseri. Jag har ju jackor. 
Gjorde ris à la Malta som jag provsmakat, var gott tycker jag. 
Vet inte vad jag ska göra resten av kvällen. Åka till Oscar? Orkar inte träna heller. Har tappat sugen för det mesta…. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela