Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

7 februari

Publicerad 2022-02-07 09:09:36 i Allmänt,

Ännu en natt har gått. Tror att jag ändå sovit lite mer den här natten trots att jag inte tagit vare sig sömnpiller eller naturläkemedel. 
Sömnbristen gör väl att man sover. 
Solen skiner, men man bryr sig inte. 
När jag grät i morse ville Belle trösta mig med en leksak. Det gör hon med lillasyster. 
Ska träffa Erika vid blomsteraffären, vi ska beställa blommor till begravningen. 
Kan fortfarande inte förstå att detta har hänt  


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela