Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Publicerad 2022-01-12 19:48:40 i Allmänt,

En hoppfullare dag, kanske blir livet ljust igen. Kanske sitter mannen i mitt liv snart bredvid mig här i soffan.

Vad har jag gjort idag då?

Joggade en runda på förmiddagen. Skrev lite på protokollet från gårdagens styrelsemöte. Måste göra det klart i morgon.

Cyklade och hämtade Belle klockan två. Stannade en stund hos dem en stund medan Oscar tränade. Cyklade hem, träffade en glad Tomas.

Lagade mat när jag kom hem. Min "mission" nu är att försöka äta upp maten i kyl och frys.

Ser på sjuksystrarna på Fredenslund.

Lyssnar på:

Kommentera inlägget här