Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Söndag 31/7

Publicerad 2022-07-31 15:34:42 i Allmänt,

 Vaknade tidigt, gick en runda med Gerd och Tanja, Idag gick vi landsväg 7 km. Vi träffade Arne som var på väg till ett älgpass i skogen som skulle röjas upp inför älgjakten. 
Vi gjorde oss klara för att åka vidare. Ett stort tack till Gerd och hennes familj för att vi fick sova där. God mat har vi också fått. 
Vi gjorde ett snabbt besök på Hantverkshuset på hembygdsgården innan vi åkte mot Strömsund. 
I Strömsund åt vi på Annexet. En sylta, jag och Jeanette delade pizza. Handlade mat på Simonssons. Sen bar det av mot Spännviken. Vi har ätit. Packat upp. Niclas är ute med barnen på sjön. Har gjort en blåbärspaj som väntar på oss. 
Jag saknar Tomas så att det gör ont. Jag behöver honom. Jag vill att han ska finnas här vid min sida. Älskade Tomas hur kunde det bli så här?
Jag är så trött, trött på att bara rätta mig in. Ibland behandlas som en mindre vetande. Fan vad jag behöver dig Tomas. 
(null)

(null)

(null)



Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela