Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Tidig lördagsmorgon

Publicerad 2022-07-09 07:02:35 i Allmänt,

Klockan är snart sju. Har legat vaken en stund. Det första jag läser på morgonen är SPES på FB. Läser och känner igen mig. Det som är jobbigt just nu är att se andra par göra saker tillsammans och veta att vi kommer aldrig mer att göra något tillsammans. På FB läser man om alla fina och fantastiska ställen man besöker nu på sommaren. Vandringsturer och cykelturer. Men så måste det vara. Det här är första sommaren utan dig Tomas. Det är svårt att fatta, det är svårt att hitta på något som är roligt. Livet är inte roligt utan dig. Ändå har jag den här sommaren haft så fina stunder med Emelie och Arthur. Med Oscars familj. Jag ska försöka göra lite roliga saker med Emma och Julia. I slutet av juli ska jag åka till Jeanette i Jämtland. Och jag har Caminon att se fram emot i augusti. Så livet är inte nattsvart men det är så mycket gråare utan dig min älskade. 
En ny dag att ta sig an. Jag vill leva. Jag måste ta vara på den tid jag har kvar. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela