Torsdagsmorgon 28/7
Ligger i sängen. Tänkte låta bli att ta tabletter idag. Men halsen kändes så raspig och jag klarade inte av tanken att ha ont så jag tog en Ipren och en Alvedon. Åker ju inte förrän ikväll så jag känner att det här kommer att kännas som en mycket lång
dag. Har gjort det mesta av alla praktiska saker som skulle göras.
Ska cykla ner på stan och fixa mina glasögon och köpa blommor till graven.
Har som vanligt legat och tänkt på Tomas. Ibland känner jag mig distanserad från det som hände. Livet är nästan som vanligt fast ovanligt. Men på något sätt har väl en del av mig accepterat att han inte finns här mer. Sen kommer det stunder där man
faller djupt ner. När saknaden och sorgen tar tag i en. Sorgen över att han inte finns där för sina barn och barnbarn. Inte finns för mig.