Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

3 mars

Publicerad 2022-03-03 07:50:10 i Allmänt,

En bra natt efter omständigheterna. Kanske hjälpte det att jag tog en Atarax innan jag lade mig. Ska inte vara beroendeframkallande enligt doktorn jag träffade igår. 
Idag ska jag ner på stan och hämta mina glasögon. Sen cyklar jag till Mätaregränden. Johannas föräldrar kommer sen. Då träffar jag nog Lennart och Erika. Vi får se. Vet att jag kan vara på Mätaregränden tillsammans med hennes föräldrar. Men tycker att de kan få vara själva med barnen. 
Fortsätter att hålla tankarna borta. Vill inte överrumplas av de hemska ångestkänslor jag hade i söndags. 
En ny dag att ta tag i. Genomleva på bästa möjliga sätt.  
Tomas du finns i mitt hjärta för alltid ❤️
(null)




Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela