Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Fredag 11 mars.

Publicerad 2022-03-11 17:42:49 i Allmänt,

(null)

Idag är det 8 veckor sedan det hemska ofattbara hände. Då vid den här tiden satt vi och väntade, pratade, vi hade varit ute och letat. Det var mörkt då och vi tänkte så mycket på dig. Satt du ute i mörkret någonstans. Oscar och Niclas letade fortfarande. Men vid halvniotiden fick vi beskedet. Den dagen som förändrade våra liv så oerhört. Glädjen försvann. Idag har varit en någorlunda bra dag. Har varit i Skrylle och joggat femman. Resten av dagen har jag varit hos Oscar. Ska sova över här ikväll. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela