Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Onsdag 2 mars

Publicerad 2022-03-02 12:17:26 i Allmänt,

Än så länge en bra dag. Julia sov över hos mig. Det var trevligt att ha sällskap. När hon gick på morgonen så gick jag till gymmet. 
Det tar emot att gå dit men jag känner att jag mår bra av att träna. En märklig känsla att stå på Crosstrainern och tänka på Tomas. Hur den sista tiden var. Och att jag nästan väntade på att han skulle komma fram och säga att han skulle gå in i det andra gymmet och köra de sista övningar. 
Var på vårdcentralen sen. Träffade en trevlig doktor. Hon skriver remiss till ett kriscenter. Hon ringer mig om en månad. Jag ska träffa henne i september igen. Hon ville diskutera min egen medicinering. 
Är hos Oscar, som vanligt, barnen gör att jag tänker på annat. 
Som sagt en dag i taget….

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela