Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

20 maj

Publicerad 2022-05-20 07:25:11 i Allmänt,

Tagit mig upp ur sängen idag med. Idag har jag en fin vandring att se fram emot. Vi gick den här vandringen förra året för första gången. Då blev vi, jag, Anki och Magnus helt betagna i den. 
Gjorde overnightoat igår som jag åt nu på morgonen. Tänker att jag ska försöka börja äta lite bättre. Tiden från den 14 januari och framåt har jag inte brytt mig om vad jag ätit. Det har blivit för lite av det nyttiga. Hoppas att jag så småningom kan bli lite nyttigare. 
Träningen haltar mycket också men jag tänker att det är så det får vara nu. Det har gått alldeles för kort tid för att man ska kunna ha ett normalt liv. Det är inte ett normalt liv. Det trauma vi har utsatts för är så stort så det kommer att sätta spår resten av livet. 
Men en ny dag ligger framför mig. Hoppas att den kommer att bli någorlunda bra. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela