Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Redan 2 maj

Publicerad 2022-05-02 13:35:23 i Allmänt,

Sitter här med en liten Arthur. Han ligger i sitt nya gym. Har hämtat ut det precis, gick en promenad med Arthur, föräldrarna spelar canasta med Erika och Lennart. 
Har sovit över hos Oscar och Johanna, fick äran att sova med Belle. Det gick bra. 
Jag och Oscar gick med Lykke och Belle till Willys innan jag tog bilen till Lennart och Erika för att passa Arthur. 
Vad gjorde jag igår då?
Jag och Emelie gick en runda på morgonen. 
Sen kom Julia och vi hade lite undervisning med henne. Hon har haft prov idag. Hon rapporterade att det hade gått bra. 
Åkte ut och köpte en MacAir på Elgiganten. Får den inte förrän nästa vecka. Hade en hemskt dålig dag igår. 
Idag var det jobbigt att se bilder på Tomas som liten glad pojke. Det är så svårt att förstå att han inte är här hos. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela