Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Fredagskväll

Publicerad 2023-02-03 21:37:10 i Runningforward.blogg.se,

Ännu en dag som inte blev som jag tänkt mig. Kan börja med igår kanske, en fantastisk fin dag. Solen var framme. Jag, Anki och Magnus gjorde Månadens bana i Skrylle. 
Sen hörde Oscar av sig, han mådde inte bra. Jag stannade hos honom nder kvällen tills barnen hade somnat. Han messade i morse han hade hög feber och var kass. Johanna var tvungen att åka tidigt. När jag cyklade till Mätaregränden var det ett vitt landskap dock kom det ett rikligt regn. Hjälpte till med att att handla lite och fixa lite medikamenter. Cyklade hem, av med alla blöta kläder, satt mig i soffan, då ringde Oscar igen. De hade ringt från dagis, de ansåg att Lykke var för dålig att vara där. Denna gång tog jag bilen upp. Kort avbrott för att titta på mattor till vår gemensamma lokal i föreningen. 
Stannade hos Oscar och Johanna till nästan halv sex, hem snabbt, ringde Gerd, sen kom Erika, vi tittade på Triangle of sadness, drack rött vin, åt ost. Jag säger bara om " Triangle of sadness", slöseri med tid. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela