Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Lördagskväll

Publicerad 2023-02-18 19:21:33 i Runningforward.blogg.se,

Känner mig så ensam. Gick på ATC i morse. Sen kom Kent och GunMarie, jag och GunMarie skulle tillsammans med Daniel och Jeanette fixa vårt visum till Kenya. Det gick nu inte så bra. Det var inte helt lätt. 
Gick ut och gick en runda sen, gick förbi Psyk, grät och kallade dem mördare. Gick till graven, satt och grät där en stund. Jag saknar honom så, på något sätt har det blivit så mycket värre nu. 
Klockan är snart halv åtta, jag har många timmar att slå ihjäl innan jag kan sova. 
Jag ser på " Husdrömmar". Dricker rött vin. 🍷 
Hur kommer mitt liv att bli? Kommer jag att ha kvar den här ensamhetskänslan? Jag vet att jag har så mycket annat att leva för, att vara glad över. Men att komma hem till den här tomma lägenheten. Inte ha någon att prata med, ingen att planera saker med. 


Kommentarer

Postat av: Em

Publicerad 2023-02-19 05:09:53

❤️

Postat av: Em

Publicerad 2023-02-19 05:09:53

❤️

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela