Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

19 januari

Publicerad 2023-01-19 09:48:28 i Runningforward.blogg.se,

Ska inte skriva att livet inte innehåller någon glädje. För det gör det ju ändå. Sorgen och saknaden efter Tomas är tung och finns där alltid. Vi har andra problem i familjen som också gör att jag blir ledsen. Vi får se hur de löser sig. Och bara för att pröva mig ännu mera så har en säkring utlöst i elskåpet ute på gården. Gjorde pyrolys på ugnen samtidigt som jag tvättade och diskade. Men spis och kyl och frys fungerar. Inga lampor i hallen eller köket dock. Allt för att förgylla min dag. 
Lilla Lykke är här. Hon är inte riktigt på humör. Hon är ju hemma från dagis för att hon är sjuk så det är kanske inte så konstigt om humöret inte är på topp. 
Väntar på att höra från Emelie, de landar inte förrän senare idag. Igår vid den här tiden så var vi tillsammans, vi gick en långrunda. Idag är det tomt. Tur att Lykke tultar runt här.  
Ja då får vi se vad den här dagen har att erbjuda, har inga större förväntningar…..


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela