Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Dystraste filmen ever

Publicerad 2023-01-29 08:34:16 i Runningforward.blogg.se,

Igår såg jag tillsammans med Erika en mycket mörk film  (null)
Otroligt skickliga skådespelare, men det fanns ingen glädje, inget hopp, bara mörker. 
Jag ligger kvar i sängen, har pratat en lång stund med Jeanette. Har satt på TV4 Nyhetsmorgon. Hade tänkt springa en runda men har inte lust. Ingen motivation för någonting. Trodde att det kanske skulle bli lättare men just nu ör livet tungt. Vet inte vad jag kan göra för att det ska kännas bättre. Det är väl ett led i sorgeprocessen. Du fattas mig så Tomas ❤️. 
Planer för dagen? Ska passa Belle och Lykke en stund idag. 
Ska plocka fram stickningen igen, så att Arthurs tröja blir klar. 
Fick se bilder på Whatsapp när Arthur sprintade fram.  Dagens mysigaste händelse❤️. 
Nej nu måste jag ta mig upp ur sängen. En ny dag ligger framför mig. Jag måste göra det bästa av den! 


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela