Lördag 28 januari
Vaknade tidigt som vanligt. Kaffe och macka i sängen, ser på Selma ( från 2008) i brist på annat.
Planer för dagen? ATC-pass med Suzan. Sen ska jag träffa de små töserna.
Eftermiddag och kväll vet jag inte. Känner att tomheten, sorgen och saknaden har blivit så påtaglig nu. Trodde att det skulle bli lättare, på ett sätt är det det men på ett annat så mycket tyngre.
Varför skulle det bli så här?