Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

10 juli

Publicerad 2023-07-10 21:57:44 i Runningforward.blogg.se,

Snart har halva juli gått. Det är sommaren som försvinner bort. Idag har vi inte gjort något alls. Vi väntade på att Maria, Jakobs syster skulle komma och hämta en bilbarnstol som Emelie och Jakob ska ha i Göteborg. De kom lite sent eftersom ett av bildäcken hade fått punktering. Emelie hade gjort en fantastiskt god hallonpaj och tilllagat en lika god vaniljsås som det bjöds på. 
Vi gick en runda på backarna sen med Arthur som sin vana trogen plockade stenar. 
Erika och Lennart kom på kvällen och vi åt lite ost och drack bubbel. En trevlig kväll. 
Snart dags att sova…zzzz


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela