Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

17 juli

Publicerad 2023-07-17 07:09:17 i Runningforward.blogg.se,

Det regnar 🌧️. Jag sitter och äter frukost. 
Körde mitt korta träningspass 🏋️‍♀️ i morse eftersom jag tänker att jag kommer att behövas på Mätaregränden och inte hinner träna sen. Oscar cyklade omkull på vägen hem från grillfesten hos en kompisi förrgår natt. Tur att han hade hjälm. Men han mår inte så bra. Antagligen hjärnskakning. 
Han satt på akuten en stund i går kväll men valde att åka hem. De hade sagt att det kommer att ta tid. Vi har en så dålig sjukvård. 
Ska på bio ikväll med Dervla och Karolina. 
 Jag måste sluta att deppa över mitt liv. Saknaden efter Tomas kommer alltid att finnas. Har gått med i en dejtingsajt men jag verkar inte vara så populär där. 
Jag är inte ute efter en partner att bo med, jag vill ha någon att umgås med. Vandra med, gå på bio med, gå ut och äta med. 
Men i min ålder är det nog inte lätt att hitta någon. 
Nu ska jag ta mig an den här dagen….
(null)




Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela