Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Tisdagsmorgon 14 mars.

Publicerad 2023-03-14 07:31:22 i Runningforward.blogg.se,

Det blir vabb idag igen! Men helt ok, jag tänker att jag har inget liv.  Det låter konstigt för jag gör ju många saker. Nu menar jag inte att det är trist att passa barnen. Det ger mycket tillbaka också. Men jag försöker fylla dagarna med något. Kan inte ha en tom dag. Mitt liv förändrades så drastiskt den 14 januari 2022. Min bästa vän, min livskamrat, min trygghet var borta. 2022 skulle bli ett så bra år. Vi skulle göra så mycket tillsammans, förstår att det var mina tankar inte Tomas. Han höll det mesta inom sig har jag förstått så här efteråt. 
Kanske försonas jag med och kan acceptera det som hänt så småningom. Jag tycker bara att jag inte har så mycket tid. I väntan på det fyller jag dagarna med så mycket jag kan. 
Efter gårdagens vabb blev det ett spinningpass på Actic. Vet att jag behöver träningen för att må bra. Så idag blir det Skrylle med Anki och Magnus. 
(null)




Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela