Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Torsdag 2 mars.

Publicerad 2023-03-02 07:51:20 i Runningforward.blogg.se,

Sitter i soffan, Julia har sovit över och nu har hon gått till skolan. Det är tomt, det är ensamt, och jag har en hel oplanerad dag framför mig. Vaknade tidigt, trots att vi lade oss sent. Har kvar lite av den här sjukdomskänslan, så jag hoppar passet jag har bokat. Är arg på mig själv för att jag är så mesig och rädd för att träna när jag är lite sjuk. Men tänker att jag måste finnas kvar för barn och barnbarn, vill inte riskera någon följdsjukdom för att jag tränat medan jag varit förkyld. 
Nu ska jag resa mig upp ur soffan och ta mig an den här dagen.  (null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela