Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Tung morgon

Publicerad 2023-03-23 07:45:56 i Runningforward.blogg.se,

Ville inte gå upp ur sängen i morse. Var så ledsen när jag tänkte på Tomas. Jag kan inte fatta att det har hänt. Det är fortfarande så overkligt. Men nu är jag uppe, sitter i soffan ser på Nyhetsmorgon. Den här dagen ska väl också gå. Oftast går det bra. 
Ska gå på pass kl tolv har jag tänkt, ska gå ut med arbetskamrater ikväll. Men jag känner ingen glädje. Kanske blir det lite videochatt med den söta Arthur. Då blir man glad, när han ler, när han pussar telefonen eller vinkar, så söt. 
(null)



Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela