Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Det blir inte som man tänkt sig ibland.

Publicerad 2023-05-19 21:03:28 i Runningforward.blogg.se,

Planen var att åka till Skrylle och springa på morgonen/ förmiddagen. Men kl 7 väcktes jag av telefonen, Oscar i andra änden och en sjuk Lykke. Den lilla sjuka damen kom kl åtta. Det gick ganska bra idag. Hon var lite ledsen. Hon sov inte länge. Men hon lekte också själv en hel del. Katta kom och hämtade sin Lundarunda, trevligt att prata med henne. Körde upp Lykke till föräldrarna strax innan fyra och åkte sen själv till Skrylle. Nu blev det inte milen utan fem kilometer. Men skönt ändå att ha tränat. 
Satt en kort stund på balkongen innan Erika kom. Vi åt  lite kex och ost, drack en GT och kaffe. Tittade på ett  avsnitt av husdrömmar. Tittade på lite bilder från 2014. Svårt att förstå det som hände med Tomas. Han ser glad ut på bilderna. 
Ska snart lägga mig men klockan är bara nio så det är nog lite tidigt. 





Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela