Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Fredag och näst sista dagen.

Publicerad 2023-05-26 05:54:46 i Runningforward.blogg.se,

Först tänker man att man har en hel vecka att njuta av sin semester. Nu är det bara två dagar kvar. Det har varit en fin vecka, mycket träning. Fantastiska Vandringar, solen som till sist kom. Bad i havet har det också blivit. 
Maten på hotellet är bra. Men till sist ledsnar man på buffémat. 
Tankarna på Tomas finns hela tiden. Varför Varför Varför. De är dock inte lika påtagliga på morgonen som när jag är hemma. Men jag får ju bildminnen  hela tiden. Min Tomas, min Tomas, du finns med mig alltid i tankarna. Saknar dig så mycket. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela