Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Måndagskväll

Publicerad 2023-05-15 21:54:17 i Runningforward.blogg.se,

Efter att ha joggat runt på Sankt Hans backar kände jag mig lite bättre till mods. Åt lite innan jag tog bilen till Mätaregränden. Oscar behövde den för att kunna köra skräp och trädgårdsavfall till Sysav. 
Rensade ogräs i drygt två timmar. Känner att jag gör nytta och det är jag själv som väljer att  vara där. 
Passade Belle och Lykke medan Oscar körde till Sysav. Åkte hem, orkade inte handla. 
Lagade mat satt sen en stund på balkongen och drack kaffe. Pratade en lång stund med Gerd. Sett färdigt " Working moms". 
Då var den här dagen slut. 
Saknar dig så mycket Tomas, hur kunde det bli så här. Med facit i hand inser jag tecknen på hur dåligt du mådde. Men att du inte kunde få oss att förstå. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela