Måndagsmorgon i maj
Vaknade som vanligt tidigt. Känner ingen glädje över den dag som stundar. Vet att jag kommer att få stunder av glädje men var är min livsglädje? Den är borta. Saknaden efter Tomas är så stor. Det gör så ont att aldrig mera få prata med honom, krama
honom. Känns ibland som mitt liv är slut och att jag bara försöker fylla det med upplevelser. Jag ska snart åka till Grekland, men just nu känner jag ingen glädje. Började packa igår, men känner ingen förväntan.
Ska ta mig upp ur sängen, ska ta mig ut och träna, ska troligtvis åka till Mätaregränden sen, rensa ogräs, försöka göra det han ville göra.