Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Onsdag

Publicerad 2023-11-29 08:16:56 i Runningforward.blogg.se,

Känner mig helt tyngd av alla julsaker jag har. Känner en sorgsenhet över hela julen. Jag kan inte glädjas. Saknar Tomas så det gör ont. Hur kunde det bli så här. Just nu känner jag mig tömd på energi. Bara tanken på att gå ner och hämta de sista julsakerna får mig nästan att må illa. Känner ändå att jag vill gå igenom dem. Förra året tog jag bara upp lite saker. Det är flera minusgrader, men jag tror att jag ska försöka ta mig ut och jogga. 
(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela