Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Fortfarande onsdag 6 september

Publicerad 2023-09-06 17:03:17 i Runningforward.blogg.se,

Klockan är snart nio. Jag ser en film på Svtplay: Inland. Vet inte om den är bra eller dålig. Men det är Norrland. Känner verkligen igen naturen även om det utspelar sig lite längre norrut. 
Dricker ett glas vin eller kanske nästan två. 
Hur kunde mitt liv bli så här? Så viktigt att inte ta något för givet.  Man vet aldrig vad livet har i beredskap för en. Jag kan inte tro att allt har en menig heller. 
Det är nog bara slumpen…
I morgon måste jag träna. 



Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela