Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Söndag 17 september

Publicerad 2023-09-17 13:04:49 i Runningforward.blogg.se,

Vi sitter vid stationen i Östersund. Mer än en och en halv timme innan tåget går. Nu skiner solen från en blå himmel. Det gjorde den inte när vi åkte upp till Åreskutan. Tanken var att gå upp till toppen. Men det var snöblandat regn och minusgrader. Vi fikade bara och åkte tillbaka ner. Helt dimmigt och ingen sikt alls. 
I går då? Vi startade tidigt från Hållandsgården, första delen av vandringen gick på stigar och grusvägar. En stor del på asfalt vilket inte stod att läsa i vår bok. Vi var framme i Åre vid halvtvåtiden och vårt hotell Granen. Hotellet var jättefint. Vi gick en runda i byn, tog en öl på Åregården. Vilade på rummet innan vi gick ner till middagen. Det blev risotto. Mycket gott nen vi hade satt i oss nötter och godis så vi blev snabbt mätta. 
Tidigt sänggående som vanligt under den här vandringen. 
(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)



Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela