Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

26 april

Publicerad 2024-04-26 18:51:08 i Runningforward.blogg.se,

Klockan är sex. Orienterade med Anki och Magnus i Skrylle på förmiddagen. Vi började lite förvirrat. Jag kände mig frånvarande. Men skärpning efter kontroll två och sen flöt det på. Vi pratade en del, men jag tycker ändå att vi hade koll även om det inte blev någon snabb runda precis. Lunch på Skryllegården, halloumiburgare med stekt potatis, lite av ett överpris, 180kr. 
Kom hem, körde Julia till Kävlinge. Passade på att slänga min resväska på tippen, kändes lite sorgligt men blixtlåset var sönder. Det hände på resan ner till Bilbao, min tunna täckväst saknas, den har varit mycket användbar. Får väl  köpa en ny på Uniqlo. 
Kände mig så rastlös sen, gick ut och gick en runda nerom dammarna, drygt 8 km. Kom hem, har ätit lite. Druckit lite vin. Känner mig så jävla ensam. Detta är mitt liv nu. Klocka är sju och kan inte lägga mig innan klockan tio. I morgon är det fixardag, avbokade med tungt hjärta Suzans ATC. Men det känns som jag måste vara med på fixardagen. 
Har träningsvärk efter gårdagens seniorworkout. Hade behövt ett pass till. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela