Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Publicerad 2024-01-28 08:37:29 i Runningforward.blogg.se,

Var hos Erika och Lennart igår kväll. Det var trevligt. Vi åt ost och kex och drack vin.

Vi bokade också en resa till Stockholm för att gå på Mamma Mia the Party. Vinets inverkan kanske, jag har velat gå tidigare men nu ska det bli av 😊.

Planer för idag? Hade bokat ATC men när Oscar frågade om jag ville följa med till Skrylle med barnen så gör jag det istället.

Få se vad det blir för träning idag!

Livet.. ibland kommer det sorgligaste ögonblicket också och det gör så ont. Det gör ont att leva vidare ensam.

Kommentera inlägget här