Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Lördag 23 april.

Publicerad 2024-03-23 07:24:21 i Runningforward.blogg.se,

Halvligger på sängen på hotellrummet. Har sovit bra i stort sett. Ambitionen var att köra lite övningar nu på morgonen men kroppen tvärvägrade. Hjärnan gjorde inga större ansträngningar att övertala den heller. 
Vi åt middag på hotellets restaurang i går kväll. Jag tog röding, mycket gott. Innan dess satt vi i baren, jag tog en öl, Erika och Lennart var sitt glas rött vin. 
Snart väntar hotellets frukost och sen ska jag nog följa med på stadsrundturen. Annars blir det nog en lång dag. 
Tråkigt att Leif och Helena inte är med. Verkligen otur att drabbas av sjukdom precis när vi ska åka. 
Nu ska jag bara försöka tänka positivt, jag är i Stockholm, jag gillar Stockholm, jag ska göra det bästa av den här dagen. 
(null)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela