Livet efter fjortonde januari.

Jag startade den här bloggen/dagboken 2012 då jag blev opererad för ett stort bukaorta-aneurysm. Jag ville komma tillbaka till livet. Det har jag väl gjort nu. Mina mål att springa ett marathon och Lidingöloppet 30 km är uppfyllda. Nu januari 2022 skulle "Livet börja", jag blev pensionär på"riktigt". Tomas min man skulle bli halvtidspensionär. Vi skulle göra så mycket tillsammans. Det som sen händer den 14 januari 2022 är det värsta som hänt mig hittills i mitt liv. Min fina Tomas avslutar sitt liv efter en kort tid av psykisk ohälsa. En del av mitt liv tar slut där. Jag har en stor fin familj och nu tar vi en dag i taget tillsammans. Men saknaden är så stor. Så min blogg fortsätter, jag behöver komma tillbaka ännu en gång. Men den här gången blir det så mycket svårare.

Måndag morgon

Publicerad 2024-03-11 09:26:29 i Runningforward.blogg.se,

Passar Lykke som kom lite tidigare än beräknat. Får väl hoppa träningen idag. För att vara sjuk är hon pigg. Hostar lite men ingen feber. Julia har sovit över. Jag och Lykke har videochattat med Arthur. Vet inte om de hade så mycket utbyte av varandra, Arthur och Lykke. 
Det är sol och blå himmel, men det blåser jättemycket. Men får väl ändå ta mig ut med det " sjuka" barnet. 
Igår såg jag TV hela dagen nästan. Förödande, fattar inte att jag hänger mig åt dylikt. Men vad skulle jag göra? Känner mig lite låst, vet inte vad jag vill, känner mig ensam, ska det vara så här resten av livet? 


Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela