Livet efter fjortonde januari.

Det är en så konstig känsla…jag ser fram emot dagen med en positiv känsla. Det är sällan jag känner annat än missmod när jag tänker på att jag ska ta mig igenom en dag. Det finns saker jag gläder mig åt, men hela tiden finns en tungsinthet och saknaden efter Tomas. Jag vill ju glädjas åt livet, de år jag har kvar. Idag blir kanske en sån dag, vi får se. Belle och Lykke kommer snart och sedan Julia och Emma. Troligtvis ska vi åka ner på stan.